Varje år delas det ut pengar till forskning och här är tre forskningsprojekt som det är värt att hålla ögonen, eller öronen, på:
Att uppfatta känslor i tal
Örjan Dahlström, universitetslektor, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (IBL), Linköpings Universitet har fått 125 000 kr för att studera hur man kan uppfatta känslor i tal.
När vi talar kommunicerar vi mer än de ord som sägs; en stor del av det som förmedlas ligger i tonfall, betoningar, språkmelodi, intensitet med mera. Dessa nyanser är mycket viktiga när vi interagerar med andra människor, för att undvika missförstånd.
En hörselnedsättning försämrar förmågan att uppfatta sådana känslor i tal. Det blir helt enkelt svårare att avgöra om den man talar med är allvarlig, glad, ironisk och så vidare. Hörapparater hjälper, men inte fullt ut. Hörselskadade utvecklar därför ofta andra sätt att uttolka sinnesstämningar.
Den här forskningsstudien ska utvärdera hörselskadades förmåga att uppfatta känslor i tal samt undersöka hur användningen av hörapparater påverkar denna förmåga. Det kan ge ökad insikt om hörselskadades kommunikationsvillkor samt bidra till utvecklingen av bättre rehabilitering.
Biomarkörer i blod hos personer med tinnitus
Christopher Cederroth, forskarassistent, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Experimentell audiologi, Karolinska Institutet har fått 150 000 kr för att leta olika orsaker till Tinnitus.
Tinnitus är ett symptom som kan ha många olika orsaker. Just detta gör att det är svårt att testa olika behandlingsmetoder. En viktig del i tinnitusforskningen är därför att få kunskap om vilka undergrupper som ryms inom begreppet tinnitus.
Denna studie är en del av the Swedish Tinnitus Outreach Project (STOP) – ett forskningsprojekt med över 5 000 deltagare. Syftet med studien är att försöka ringa in olika typer av tinnitus genom att identifiera olika biomarkörer i blod och definiera en metabolisk profil för olika grupper av tinnituspatienter. Därefter vill forskarna utvärdera hur effektiva olika behandlingar är för olika grupper.
Vätgas – en ny behandlingsmetod vid bullertrauma
Anette Fransson, med. dr., Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet har fått 150 000 kr för att se hur man kan behandla bullerskada med vätgas.
Buller är en av de vanligaste orsakerna till hörselskador. När örat utsätts för hörselskadligt buller startar en rad olika skadliga processer i innerörat som kan leda till en hörselnedsättning. Bland annat bildas ett skadligt överskott av så kallade ”fria radikaler”.
Ny forskning har visat att vätgas kan oskadliggöra fria radikaler. Det här har forskare i Uppsala undersökt i en pilotstudie, och fann då att inandning av vätgas under en timme direkt efter bullerexponering har en skyddande effekt på hörseln. Nu ska forskarna undersöka detta i en större studie, för att klarlägga om inandning av vätgas är en effektiv metod för att motverka bullerskador.