070-736 10 20 info@apress.se

En hörselnedsättning kan leda till att vissa delar av hjärnan minskar i volym. De områden av hjärnan som specifikt påverkas är nätverk av nervceller som deltar i kognitiv kontroll, planering av rörelse, igenkänning av personer och lagring av långtidsminnen.
Det visar forskning som utförts av Linköpings universitet, i samarbete med forskare från Australien och en biobank i England, där man samlat fakta från över 500 000 britter som följts under många år.
Hörselnedsättning påverkar också de resurser som hjärnan har för att klara av att bearbeta tal under svåra lyssningsförhållanden, till exempel i bullriga miljöer.

Har man normal hörselfunktion processas ett ljud på några tusendels sekunder.

Ljudet tas upp av örat, hjärnan förstår det som ett språkljud och orden tas fram ur långtidsminnet.

Problemen uppstår om man har en hörselnedsättning eller befinner sig i en bullrig miljö. Hjärnan måste ta till andra metoder för att förstå ofullständiga ljud. Hörseln stöttas då av arbetsminnet.

Vårt minne delas upp i långtidsminne och arbetsminne. Arbetsminne är vår förmåga att lagra och bearbeta information i stunden. När vi lyssnar på ett föredrag använder vi arbetsminnet för att komma ihåg vad som sägs. För att det sedan ska bli förståeligt gör vi kopplingar till sådant vi redan vet i långtidsminnet. Vi använder även arbetsminnet för att komma ihåg och jämföra olika lösningar när vi funderar över ett problem.

Arbetsminnets kapacitet kan alltså ha stor effekt på hörseln, då lyssnande sker under svåra förhållanden som i buller eller sorl. Ju bättre arbetsminne vi har, desto lättare har vi att tolka och sätta samman informationsbitar till meningsfulla helheter.

Här kan du läsa mer om den här forskningen.