070-736 10 20 info@apress.se

Ju stökigare en ljudmiljö är, desto mer hjärnkapacitet krävs för att höra någon säga något – och desto mindre finns kvar för att förstå, tolka och planera ett svar. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Trötthet är ett stort problem hos många personer med hörselskada. Och ju mer mental kapacitet som går åt för att höra vad som sägs – desto mindre kognitiv reservkapacitet finns kvar för att förstå och tolka innehållet. För personer med en hörselskada är det ansträngande att följa med i ett samtal även om de använder hörapparat. Det gör att många drar sig undan, både i arbetslivet och i sociala situationer.

Nytt test mäter hjärnans kapacitet
I en avhandling från Linköpings universitet har audiologen Sushmit Mishra hittat en metod, ett test, som kan mäta den kognitiva reservkapaciteten, Cognitive spare capacity test, CSCT.

– Testet har utvecklats för forskning, men en förenklad version kan vara användbart när man planerar för rehabilitering i samband med hörselnedsättning, berättar Sushmit Mishra.

Sushmit Mishra har undersökt hur den kognitiva reservkapaciteten påverkas av minnesbelastning, bakgrundsbrus samt visuell information. Han har undersökt både yngre och äldre personer, med och utan hörselnedsättning.

Testerna gick ut på att tvåsiffriga tal rabblades upp i serier av omväxlande en manlig och en kvinnlig röst. Testpersonerna skulle komma ihåg tal utifrån olika kriterier; till exempel de udda talen som den manliga rösten nämner, eller de högsta talen som den kvinnliga respektive manliga rösten nämnde.

Synen underlättar för oss att höra
Resultaten visar att kognitiv reservkapacitet är känsligt för minnesbelastning, reduceras av bakgrundsbrus, ökar med tillgång till visuell information, framförallt i bakgrundsbrus och är reducerad hos äldre med åldersrelaterad hörselnedsättning, särskilt när visuell information saknas, minnesbelastning ökar och bakgrundsbruset består av flera andra talare.

– Huvudfyndet är att visuell information, i form av att testpersonen ser den som talar, frigör kognitiv reservkapacitet och underlättar därmed främst för äldre personer med nedsatt hörsel, säger Sushmit Mishra.

– I kombination med en modern hörapparat, som erbjuder många möjligheter att anpassa ljudsignalen, tröttas inte hjärnan lika fort. Genom att använda sig av CSCT och mäta den kognitiva reservkapaciteten kan man hitta den bästa anpassningen, säger Sushmit Mishra.

Avhandlingen är på engelska och heter Exploring Cognitive Spare Capacity: Executive Processing of Degraded Speech